detta tal gjorde ett djupt intryck, ehuru åtskilliga ropade att man genast skulle gripa till vapen, ville likväl största delen icke ännu taga något beslut, och rådde Gustaf att tills vidare söka sig någon säker tillflyktsort.
Emedlertid hade den unge ädlingens vistelse i Dalarna icke blifvit obekant för Danska partiet, och man bemödade sig om, dels att bemäktiga sig honom, dels att motsäga berättelsen om Stockholmska blodbadet. Det var likväl icke möjligt att verkställa någotdera. En tropp af hundrade man ankom till Mora, strax efter Gustafs bortgång; men tvingades af bönderna att genast förfoga sig derifrån; och en fogde, som ifrån Vesterås skickades till Dalarna, blef ihjälslagen. De Svenska, som räddat sig undan förföljelserna, sökte nästan alla sin säkerhet i samma fjällbygder, och ryktet om de grymheter, för hvilka de varit nära att blifva offer, förminskades visserligen icke
