— 176 —
och det kan nog också ha sin lilla nytta, både nu och för framtiden, tänker jag mig.
Härmed sänder jag Dig mina moderliga hälsningar, om Du vill ha dem eller ej. Se väl om liten Karin och hälsa henne från mormor. Hon ska vara ett sött barn, säger systern. Och att hon blifvit förälskad i den där fänriken, som låg sjuk hos dig och sedan for ur landet, Herren vete hvart, det har hon längesedan öfvervunnit, vill jag hoppas. Cecilia såg alltsammans och har berättat hela saken för mig. Nu går hon och förebrår sig själf, att hon aldrig talade allvarligt med systern därom. Ty det vore ju synd, om flickstackarn skulle gå och kasta bort hela sitt lif för en spelevinker, som väl aldrig kommer igen. Därförutom menar Cecilia, att Du, min kära Magnus, var både blind och döf, för hvad som skedde inför dina egna ögon. Detta visar, att Cecilia är en klok flicka, som har ögonen med sig och känner till Söta Fars svaghet.
Gud vet, hvad det här brefvet ska kosta en gång, när det kommer på posten. Det har blifvit långt med besked, och det var också nödvändigt, ifall jag med mina stora bokstäfver skulle få rum med allt det, jag ville säga. Det var sannerligen inga småsaker, jag den här gången hade att komma med. Nu hoppas jag
