Hoppa till innehållet

Sida:Karl Starbäck Darwin 1909.djvu/51

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
47

skaper.“ Naturen lämnar små afvikelser; människan summerar dem, och kan på detta sätt uppnå ett från början afsedt resultat. En dufuppfödare förklarade ju till och med, att om han fick ett par år på sig skulle han “skapa“ en dufras af hvilket utseende som helst. Detta är ett exempel på människans medvetna urval.

I många fall har urval fortgått i långliga tider, fast omedvetet. Människan har behållit de starkaste och skönaste djuren till afvelsdjur, och af de mest gifvande, vackraste eller med de smakligaste och största frukterna försedda växterna tagit frön till växtens fortplanting. Redan i den klassiska tiden odlades päronträd, som likväl enligt Plinii utsago varit af rätt tarflig beskaffenhet. Dåtidens trädgårdsmästare utsådde säkerligen den bästa varieteten, och fingo de en bittre utsådde de denna. “Men den klassiska tidens trädgårdsmästare, som uppdrogo de bästa päron de kunde åstadkomma, hade ingen aning om hvilken härlig frukt vi en gång skulle äta, och dock hafva vi för denna frukt att tacka till en del den omständigheten, att de redan börjat att utvälja och fortplanta de bästa varieteterna.“ Det är således människan, som genom sitt urval medvetet eller omedvetet åstadkommit alla de otaliga kulturraserna. Andra förhållanden ha emellertid härvid bidragit. Förändrade yttre lefnadsvillkor äro sålunda af betydelse, dels därigenom att de direkt inverka på organismens olika delar, dels och hufvudsakligen genom inverkan på reproduktionssystemet som de förändra. Förändras reproduktionsorganen inverkar detta på afkomman och människan har att utveckla eller förkasta den uppkomna förändringen. Vidare finnes