Hoppa till innehållet

Sida:Karl Starbäck Darwin 1909.djvu/52

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

48

det ett visst samband mellan olika organ, de stå i en viss korrelation till hvarandra, så att om ett organ förändras, förändras ett annat samtidigt. För att nämna ett exempel, så har man tyckt sig finna att helhvita kattor med blåa ögon alltid äro döfva. Genom dylika förhållanden kan människan få en fingervisning af stort värde. Svinen i Florida brukade äta en växtrot, som hade till följd, att benen färgades rosenröda och klöfvarna föllo af. De svart färgade svinen hade däremot inget men af födan, hvarför farmarna alltid i en kull utvalde de svarta och slaktade de öfriga ungarna. Huru förhåller det sig nu i naturen? Förete afkomlingarna från samma djurpar eller från samma moderplanta några olikheter? Nedärfvas äfven hos de vilda varelserna föräldrarnas egenskaper på afkomman? Erfarenheten lämnar obetingadt ett jakande svar på dessa frågor; och nästa spörsmål blir då: finnes i naturen någon reglerande kraft, som ersätter människans ingripande?

Hvarje art fordrar för sin individuella trefnad vissa bestämda betingelser i näring, jordmån, ljustillflöde o. s. v., men är äfven beroende af den organiska omgifningen. Samma växtart trifves icke på en äng och i en skog. Förefinnas nu för en art alla dessa betingelser i gynnsammaste grad förökar den sig hastigt, och om vi antaga att samma förhållande alltjämt fortfar att råda skola snart afkomlingarna af en art nå en fullkomligt oerhörd utbredning. “Linné har redan beräknat, att om en ettårig växt sätter blott två frön, och om telningarna af dessa frön nästa år åter satte två frön och så vidare, skulle på tjugu år antalet af växtens efterkommande stigit till en million. Man betraktar