Sida:Kejsarn av Portugallien 1919.djvu/106

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
98
KEJSARN AV PORTUGALLIEN

Kattrinna slutade med att mumla och vrida händerna. Orden hade väckt ett svagt hopp hos henne.

»Det ska väl inte vara så omöjligt å tjäna ihop två hundra riksdaler te den första oktober,» sa Klara Gulla. »Vi har ju nyss haft midsommar, så att det är tre månader dit. Om jag bara får fara te Stockholm å ta tjänst där, så lovar jag er, att stugan ska bli kvar i er ägo.»

Då Jan Andersson i Skrolycka hörde dessa orden, bleknade han bort, och huvudet sjönk bakåt, som om han skulle svimma av.

Det var så vackert av den lilla flickan. Det var på detta han hade väntat hela tiden. Men hur, hur skulle han kunna leva, om hon for bort ifrån honom?