Sida:Kejsarn av Portugallien 1919.djvu/155

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
147
STJÄRNOR

STJÄRNOR.

Då den lilla flickan i Skrolycka hade varit borta i nära åtta månader, kom Stoll-Ingborg en vacker dag inklivande på logen i Falla, medan Jan stod där och tröskade.

Stoll-Ingborg var syskonbarn till Jan, men han såg sällan till henne, därför att hon var rädd för Kattrinna. Det var nog för att slippa råka hustrun, som hon kom och sökte upp honom i Falla mitt i arbetstiden.

Jan blev just inte så glad, då han fick se henne. Hon var ju inte riktigt galen, det var hon visst inte, men det var ingen reda med henne, och hon pratade alldeles förskräckligt. Han slängde sin slaga som förut utan att låtsa om henne.

»Håll opp med tröskninga, Jan,» sa hon, »så att jag kan få tala om för dej vad jag drömde om dej i natt!»

»Det är bäst, att du kommer igen en annan gång, Ingborg,» sa Jan. »Så snart Lars Gunnarsson hör, att jag vilar mej från tröskninga, kommer han hit å ser efter vad som står på.»