att Daltons arbeten i början av 1800-talet medförde en definitiv seger för Wallerii åsikter.[1]
Klingenstierna föreläste å sin tjänsts vägnar även fysik och presiderade för ett stort antal disputationer i detta ämne. Men behovet av instrument blev under dessa förhållanden allt mer trängande. Då kansleren, riksrådet Bonde, i februari 1738 besökte Uppsala, så meddelade honom Klingenstierna i konsistorium, att han hade av ærario begärt en liten prænumeration ( = förskott) att inköpa för sin räkning nödiga instrument till fysiken och dylikt, som han ärnade för ungdomen proponera. Hans excellens utlät sig, att han bemälte prænumeration gärna bifaller och önskade dessutom, att här vore tillgång att inrätta en professio physica, som kunde tillika traktera œconomiam och historiam naturalem.
Vid närmare eftertanke fann dock Klingenstierna det vara opraktiskt, att instrumenten inköptes för hans egen räkning. Antingen lånet betalades av honom eller hans arvingar, så bleve ju de senare en gång ägare till instrumenten, vilka då i alla fall måste inlösas av universitetet. Han anhöll därför, att akademien själv måtte inköpa denna apparatus instrumentorum för 6000 dlr kpmt, då »dessa sciencer äro ibland de vackraste och nyttigaste, som vid en akademi kunna föreställas, och då jag förbinder mig att årligen hålla föreläsningar i de matematiska och fysikaliska discipliner, som genom olika instrumenter illustreras kunna». Konsistoriet förordade d. 24 april 1738 denna ansökan, som omedelbarligen av kansleren bifölls.
Instrumenten beställdes i England och ankommo 1740. Den första förteckningen, skriven av Klingenstierna, är av d. 4⁄6 1743, vari den slutliga kostnaden uppgives till 5470 dlr kpmt. Det största därpå följande inköpet gjordes av hans efterträdare Duræus 1762 för 800 dlr kpmt på auktion efter prof. Musschenbroek i Leyden.
- ↑ Om denna strid se bl. a. Hildebrandsson et Teisserenc de Bort: Les Bases de la Météorologie dynamique. T. I, Chap. VI.
