Mathesius, samt till ärkebiskopen och doktor Melander, att de måtte livligt bevaka universitetets intresse, men slutet blev, att professuren i ekonomi bifölls, men den i fysik avslogs.
Vid denna 1738 års riksdag var emellertid en så stark strömning gällande för en mera praktisk undervisning, att handels- och manufakturdeputationen föreslog att hos k. m:t begära tillsättandet av en uppfostringskommission, vilken efter konsistoriernas och universitetens hörande skulle utarbeta ett förslag till hela undervisningsväsendets omorganisation.
Det dröjde emellertid ända till 1745, innan denna kommission tillsattes. Den bestod av 15 medlemmar, varav, karakteristiskt nog, ingen var universitetslärare eller skolman. Den delade sig på två utskott, ett för skolan och ett för universiteten. Den 24 februari 1750 hade universitetsutskottet sitt betänkande färdigt, vari stora omstörtningar i universitetets organisation föreslogos.[1]
Emellertid hade kommissionen kort förut utbrutit och till regeringen insändt ett förslag, att professuren i orientaliska språk skulle sammanslås med en av de teologiska professurerna och den i poetik med den i eloquentia och i stället för de indragna upprättas en professur i fysik och en i kemi och metallurgi.
Tillsättningen var således egentligen ställd på framtiden efter de d. v. professorernas avgång från den orientaliska och poëseosprofessurerna, men den 26 juni 1752 påbjöd k. m:t, att de båda nya platserna genast skulle tillsättas, att de skulle bliva ordinarie och att fysiska professuren borde vara byggd på matematisk grund och omfatta: optica, hydrostatica, hydraulica, aerometrica, mechanica och Newtons fysiska decouverter samt den s. k. physicam generalem, samt att Klingenstierna skulle överflyttas till denna professur, som han redan skött sedan den 26⁄6 1750. Redan 1751
- ↑ Hela detta betänkande finnes infört i Schücks ovannämnda inbjudningsskrift av 1910.
