Sida:Klingenstierna I.djvu/66

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
62
samuel klingenstierna

hög stam och lummig krona, över vilken synes en konstellation. I avskärningen: Gustavo Pr. H. a studiis ing. Sap. Præcell. Ob. 1765. (Gustavo Principi hereditario a studio ingenio sapientiæ præcellens obiit.) 10 ½ lin. (7:e storleken). Figurerna på frånsidan äro hämtade ur Klingenstiernas adliga vapen.

Gift med Ulrika von Roland, f. 110 1712, dotter av kanslirådet Eric Roland, nob. von Roland till Tolefors och hans första hustru Anna Maria Grewesmülen, d. 246 1752.

Barn: den 1 dec. 1732 föddes tvillingbröderna.

1. Eric Gustav, överstelöjtnant, d. 1792, och tvillingbrodern

2. Zacharias, drunknade i Uppsala d. 216 1752, 3 dagar före moderns död.

3. Ulrica Maria, f. 1734, d. ogift i Uppsala 1810.

4. Samuel, f. 1735, kaptenlöjtnant vid K. Flottan, d. ogift 812.

5. Hedvig Johanna, f. 1737, d. ogift 1790.

6. Carl, f. 1739, förste expeditionssekreterare i K. Utrikesexpeditionen, d. 1825 i Uppsala. Gift med Anna Jolanna Tengmalm, f. 1757, d. 1804.

Barnen erhöllo pension av ständerna.

Förhållandet inom familjen skildras som det allra bästa och lyckligaste. Under större delen av hans liv voro tillgångarna små. Först på de senare åren, då lönen vid hovet tillkom, kunde han lägga av något. Detta berodde ock på hans döttrars omtänksamhet, vilka efter moderns död förestodo hans hushåll på ett utmärkt sätt. Han ville därföre också se dem tillgodo genom att förordna, att de skulle ärva lika med bröderna.[1] Något testamente i den vägen blev dock aldrig uppsatt, men sönerna, som kände hans avsikt, gingo av vördnad därför och av kärlek till systrarna vid arvskiftet t. o. m. ännu längre.




  1. Som bekant ärvde vid den tiden enligt lag broder dubbelt mot syster.