Hoppa till innehållet

Sida:Kommentar till 20 och 21 kap strafflagen.djvu/60

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
56

skulle till en del undanröjas, om man stadgade, att redan andra resan snatteri skulle straffas såsom stöld; men ett sådant stadgande skulle innebära en skärpning, som Lagb. ansett ingalunda vara att förorda. Vikten af ofvannämnda anmärkning komme däremot att i väsentlig mån förringas, om, på. sätt Lagb. föreslagit, straffsatserna för snatteri och första resan stöld delvis täckte hvarandra. Dessutom borde ej förbises, att, om man öfvergåfve grundsatsen om brottens bedömande efter sammanlagda värdet af det tillgripna, en annan oegentlighet skulle uppstå, icke mindre stötande än den nu anmärkta, i ty att den, som vid åtskilliga tillfällen tillgripit gods till ett sammanlagdt belopp kanske mångdubbelt högre än stöldvärdet, ehuru hvarje gång understigande detta, skulle dömas allenast för snatteri, medan en annan, som vid ett enda tillfälle tillgripit helt obetydligt öfver femton kronors värde, ej kunde undgå att straffas för stöld. Därtill komme äfven, att ett öfvergifvande af den hittills följda grundsatsen skulle i hvarje förekommande fall nödvändiggöra en pröfning, huruvida en fortsatt förbrytelse eller flera från hvarandra fristående brott förelåge. Men en dylik pröfning skulle utan tvifvel i praxis ofta medföra betydande svårigheter och lämna fritt rum för skiftande meningar inom domstolarna. På dessa grunder hade Lagb. i den nya 8 § upptagit förut gällande bestämmelse i detta ämne, hvarjämte i ett tillagdt moment uttryckligen uttalats den hittills allmänneligen följda men endast på analogi grundade regeln, att, där någon för flera snatterier på en gång lagfördes och det tillgripna godset ej uppginge till stöldvärdet, bestämmelserna i 4 kap. 3 § skulle lända till efterrättelse."

En jämförelse med 9 § visar, att domstolen ej får ådöma en tilltalad person, under en lagföring, ansvar särskildt för stöld och särskildt för snatteri (jfr äldre rättsfall före 1890 års lag i Holm 1880: 237 och 1885: 91). Under en lagföring har tilltalad dömts till ansvar särskildt för rån och särskildt för snatteri (Holm 1887 not B. 526). Likaledes har under en lagföring samma person ådömts särskildt ansvar för