bortfärd, eller bärande Fafnesskatten, hvilken Sigurd bemägtigat sig.
Då, såsom redan blifvit visadt, de å Göksstenen inristade bilderna, om ock förrådande en råare smak, likväl i det allra mesta öfverensstämma med dem å Ramsundsberget, torde det vara mindre behöfligt att ånyo genomgå dem eller att vidare tillägga något till hvad som ofvanföre derom yttrats. Det återstår således att behandla
Runinskrifterna.
Man skulle kunna vänta sig att uti inskrifterna finna något till förklaring utaf de bilder, som äro tecknade å stenarne, eller något, som stode åtminstone i något sammanhang dermed; men sådant eger alldeles icke rum, åtminstone såvidt man hittills kunnat tyda dem. Inskrifterna äro ock sins emellan så alldeles olika, att icke ens ett enda namn är gemensamt för dem bägge. Vi företaga då först Ramsunds-inskriften (R.), för att sedan öfvergå till Göksstenen (G).
a) Inskriften å Ramsunds-berget. Liljegren 984; Dybeck, Svenska Run-urkunder, 2. s. 13. N:o 63.
ᛋᛁᚱᛁᚦᚱ ᛬ ᚴᛁᛅᚱᚦᛁ ᛬ ᛒᚢᚱ ᛬ ᚦᚯᛋᛁ ᛬ ᛘᚢᚦᛁᛦ ᛬ ᛅᛚᚱᛁᚴᛋ ᛬ ᛏᚢᛏᛁᛦ ᛬ ᚢᚱᛘᛋ ᛬ ᚠᚢᚱ ᛫ ᛋᛅᛚᚢ ᛬ ᚼᚢᛚᛘᚴᛁᚱᛋ ᛬ ᚠᛅᚦᚢᚱ ᛬ ᛋᚢᚴᚱᚢᚦᛅᚱ ᛬ ᛒᚢᛅᛏᛅ ᛬ ᛋᛁᛋ
SIhRIÞR KIARÞI BUR (= bru) ÞOSI, MUÞIR ALRIKS, TUTIR URMS, FUR SALU HULMKIRS, FAÞUR SUKRUÞAR, BUAnTA SInS.
Det är: Sigrid gjorde denna bro, (hon var) Alriks moder (och) Orms dotter, för Holmgers, sin husbondes, själ, (han var) Sugruds (= Sigrids) fader.
Inskriften är tydlig, och klar allt igenom, både till skriftdrag och mening, hvadan äfven alle föregående tolkare läst och för det mesta äfven förstått henne på
