låta förfärdiga någon sådan. Första användandet af dessa ångmaschiner tillhör Trewithicks ifrån Camborn i Cornwallis, hvilken år 1802 erhöll patent på förfärdigandet af ångmaschiner med högtryckning.
Trewithicks afsigt var att få en maschin så fast och tillika flyttbar, att den skulle kunna begagnas till fordons framskaffande på jernvägar. Detta lyckades honom fullkomligt, vid dess år 1805 uppå vägarne vid Mertyr Tydvich begagnade ångvagnar; och ifrån nämde tid börjar egentligen ångvagnarnes historia.
Sedermera har Trewithicks högtrycknings-maschin blifvit begagnad äfven till uppfordring, vid åtskilliga stenkols-grufvor vid Leeds och Newcastle i England.
Trewithicks ångmaschin är föreställd Pl. V, fig. 4., hvarest A A den cylindriska kitteln, af gjutit jern, från 3 till 4 fots diameter, och från 9 till 12 fots längd. Eldningen sker uti ett dubbelt rör af smidt jern, uti form af en häfvert (ena armen deraf synes vid D), liggande horizontelt in uti stora cylindern A A. Båda ändarne af dubbla röret äro fästade vid plåten d. Vid ena ändan af röret är dörren till eld- och ask-rummet, och andra ändan af samma rör slutar uti skorstenen T, som har en dörr Z nedanföre, för att derigenom kunna borttaga sot. Kitteln fylles med vatten utöfver
