De stora familjerna i de små bostädernamotsvarande procenttal 21,5 respektive 45,8. Göra vi vissa beräkningar för att nå mera specificerade uppgifter, finna vi att detta år över 10% av enrumslägenheterna rentav hyste 4 personer eller flera samt nära 5% 5 eller flera personer, vilket betyder att respektive 29% och 16% av ifrågavarande befolkning var i denna ytterligt förstärkta grad trångbodd.
Näst lägenhetstypen ett rum och kök utgör typen två rum och kök den vanligaste. Det vore ett första och blygsamt bostads-socialt önskemål att göra den förhärskande som hem för familjer, vilka man väntar skola föda barn på normalt sätt. Medan i de 55 städerna som undersöktes 1926, 12,2% av lägenheterna voro enkelrum, enkelkök m. m. och 38,9% ett rum och kök, omfattade emellertid två rum och kök blott 25,9%, varjämte 23% voro tre rum och kök och större. I tvårumslägenheterna bodde då 27,8% av befolkningen.
Men även i dessa lägenheter om två rum och kök förekom trångboddhet. I nära 9% av dem bodde 7 eller flera personer, och av hela befolkningen i dessa lägenheter var 18,4% så trångbodd. En ännu högre trångboddhet är emellertid mycket sällsynt i denna lägenhetskategori, eftersom så stora familjer lyckligtvis börja försvinna. I 1924 års undersökning beräknas dock nära 1% av dessa lägenheter rentav ha hyst 10 personer eller flera, motsvarande nära 3% av hela den ifrågavarande befolkningen.
Vi ha hittills blott mätt lägenheternas överbefolkning i förhållande till rumsantalet. Beträffande golvyta och luftvolym stå vi nästan utan all statistik. Ett par intensivundersökningar för Göteborg och Lund ställa det emellertid sannolikt, att om rummens dimensioner kunde medtagas i kalkylen överbefolkningen skulle framträda än fruktansvärdare. De små lägenheterna ha nämligen i allmänhet även små rum, och allra minst äro oftast rummen i just de överbefolkade lägenheterna. I lägenheter om två rum och kök eller mindre, som beboddes av mer än två personer per rumsenhet (= rum eller kök), var således
