Bostadsnödens skadeverkningartillräckligt stora att hyra bättre och rymligare bostäder. Då bostadsövervakningen icke kan hänvisa de fattiga barnrika familjerna till bostäder, som fylla de hygieniska måtten och som samtidigt äro tillräckligt prisbilliga, hämmas härigenom hela dess verksamhet. En skärpning av bostadslagstiftningen och en effektivisering av bostadsövervakningen kräver därför med nödvändighet ekonomiskt stöd från det allmännas sida i syfte att bereda dessa familjer möjligheter att skaffa sig bättre bostäder. Och skall detta stöd verkligen bli effektivt, måste det vara tillräckligt stort. I det hänseendet har den hittills bedrivna kommunala subventionspolitiken givit oss lärdomar, som böra tillvaratagas.
En grundläggande synpunkt vid de förestående reformerna av bostadslagstiftningen måste bliva den socialpolitiskt profylaktiska och särskilt den mentalhygieniska. Intet hem- och familjeliv kan på ett lyckligt sätt gestaltas i en osund eller en överbefolkad lägenhet. Det icke minst skadliga från synpunkten av den psykiska hälsan och den själsliga harmonien är lägenheternas överbefolkning. Det finns ett samband mellan trångboddhet å ena sidan och psykisk ohälsa, allmän mindervärdighet och asociala tendenser å andra sidan. Trångboddheten förkväver eller snedvrider det äktenskapliga samlivet mellan makarna och fördärvar förhållandet mellan föräldrar och barn och mellan syskon inbördes.
Trötthet och irritation uppkommer på grund av bristen på ensamhet. Barnen få ej tillräckligt med sömn; ofta klaga de på trötthet och rentav kroppsliga smärtor på grund av trängseln i den säng de dela med andra. Barnens lekar, de vuxnas fritidssysselsättning, framför allt studier och intellektuellt liv omöjliggöras. Särskilt har man kunnat konstatera hur oförmånlig trångboddheten är för skolbarn, som helt enkelt av hemförhållandena hindras att utföra det arbete skolan ålägger dem eller att fullt utnyttja bildningsmöjligheterna.
Mest påtagligt framträda de olägenheter, som äro förenade
