Sida:Kris i befolkningsfrågan.djvu/25

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Socialisternas protestav arbetslösa och menade, att den skulle befinna sig i oavbrutet växande allteftersom det kapitalistiska samhället mognade fram emot den slutliga krisen. Men denna massarbetslöshet var enligt Marx icke en "naturlig överbefolkning" i Malthus' mening, uppkommen genom det begränsade näringsutrymmet, utan berodde på själva den ekonomiska mekanismen vid kapitalisternas utsugning av proletariatet; den var således enbart institutionellt betingad. För Engels var Malthus' teori en "infam, nedrig doktrin". "Här ha vi nationalekonomens osedlighet driven till dess spets", utropar han. Kautsky tvekade länge och anslöt sig i ett tidigare verk nära till Malthus' lära men återgick sedermera till den traditionella socialistiska inställningen av skarp kritik.

Richard Sandler är därför helt i linje med socialismens äldsta och aldrig i princip uppgivna grundsatser, då han i sitt arbete "Samhället sådant det är" skriver: "Långtifrån, att det skulle finnas för många munnar att mätta med den svenska naturens håvor, är det i stället snarare så, att det finnes för få armar för att kunna lyfta ur jorden dess väldiga rikedomar. Att råda bot på bristerna i välstånd med emigration eller preventivmedel är därför socialt kvacksalveri." Detta skrev Sandler ej blott i bokens första upplaga 1911 utan vidhöll det även i dess andra upplaga, som utkom 1924 - mitt under den korta men intensiva efterkrigsperiod av "liberalismus redivivus", varunder även den svenska socialismen eljest i så många hänseenden lät sig liberaliseras - den period varunder man på nytt började överdriva "knappheten" på naturkrafter och oriktigt påstod, både att Malthus' lära länge varit bortglömd och att den nu åter blivit i ökad grad sakligt aktuell.

I inställningen till befolkningsfrågan ha vi därför en skiljelinje - om än ej på långt när den viktigaste - mellan även den senare socialismen och den nyklassiska, en smula "radikalt" orienterade frihandelseklekticismen, som strax skall upptagas till diskussion. Socialisterna visade emellertid oftast en