Även den "nya skolan" gammalmodigreformsträvanden, som inom skolan just nu hålla på att arbeta sig fram. Den insikten behöver nu tränga igenom att individernas sociala inpassning är skolans främsta mål, varvid de ensidigt drivna reformfordringarna om att hindren för "individens fria växt" skola undanskaffas, bli underordnade detta mål. Den "nya skolan" visar sig således övermogen för reform redan innan den ännu i större utsträckning förverkligats. De verkligt levande representanterna för den inse nödvändigheten därav och många av deras mera insiktsfulla motståndare komma att ställa sig i högre grad förstående, sedan perspektivet så vidgats från individualpedagogik till socialpedagogik.
För att förstå både den gamla skolans efterblivenhet och den "nya skolans" nödvändigt pockande ensidighet har man att erinra sig med vilken tröghet just skolan såsom institution förändrar sig och reagerar inför nya reformtankar och nya sociala situationer. Comenii pedagogiska program daterar sig från mitten på 1600-talet, men trots att han hyllas såsom den moderna pedagogikens grundläggare ha hans krav - främst att skolan skall vara öppen för alla och åsyfta allmänbildning samt att undervisningen skall vara realistisk i stället för verbalistisk, avse sakkännedom och icke ordkännedom - börjat praktiskt förverkligas först i olika etapper under 1800-talet. Lockes och Rousseaus idéer om en "naturenlig" uppfostran och om individens rätt till fri utveckling av de naturliga anlagen prägla ännu den allra modernaste reformpedagogiken. I strid med den gamla auktoritativa skolandan från medeltiden börjar denna äntligen långsamt förverkliga sina i så mycket väsentligt alldeles berättigade reformkrav, ta död på klassexercisen, individualisera undervisningen efter elevernas olika utvecklingsgrad, bereda plats för självverksamheten - en 150 år gammal modernism som vi knappast ännu tyckas vara helt mogna för.
Men just detta är farligt, att den "nya skolan" sålunda har sin ideologiska grundval i 1700-talets upplysningsfilosofi. Världen har förändrat sig en hel del sedan dess. Frihetsidealet
