skolreform - så är det mycket just på grund av den folkliga bildningsrörelsens starka växt; dess bevisade framgång. Vårt land styres redan nu i stor utsträckning av denna bildningsrörelses gamla elever och kommer att göra det än mer om tio år. De komma att förstå de nya kraven, som ha så mycket gemensamt med deras egna bildningsideal. Och då komma kanske också skolmänniskorna av facket att märka, hur en ny tid kräver utrensning bland uppfostringsidealen, kräver nya sociala mål för individernas fostran.
Den sociala cirkulationen mellan yrken och klasser
I ett närmare samband med skolfrågan än under hela vår socialhistoria någonsin tidigare varit fallet, står för närvarande det viktiga problemet om klass- och yrkescirkulationen i samhället. Framför allt företer en jämförelse med slutet av 1800-talet en bjärt motsats.
Möjligheterna att växla yrke och att arbeta sig upp såsom egen företagare voro då exceptionellt stora. Den begynnande industrialiseringen karakteriseras socialt sett genom denna kraftiga omröringsprocess. Den jämsides försiggående utvecklingen till politisk demokrati och till socialt och ekonomiskt organisationsväsen öppnade ävenledes en mängd kanaler för social förflyttning uppåt.
Nu har genom olika slags sociala mättnadsprocesser och genom storföretagandets framträngande, genom arbetsmarknadens alltmer genomförda fackliga organisation och icke minst genom utbildningsväsendets egen utveckling den sociala spaltningen ånyo i viss mån stabiliserats på helt nya linjer. "The selfmade man" - denna övergångsföreteelse på en hel del ont men även mycket friskt och sunt - är i försvinnande.
Den sociala cirkulationen minskas visserligen inte; den pågår sannolikt rentav kraftigare än till och med under genombrottsskedet. Men den sker alltmer uteslutande genom olika slags
