Hoppa till innehållet

Sida:Kris i befolkningsfrågan.djvu/280

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

önskningar. Någon mekanisk uppsortering kan aldrig få komma i fråga; endast en viss hjälp att utröna var de individuella anlagen bäst kunna komma till sin rätt. Hur denna psykotekniska prövning skall organiseras är i viss mån en bisak. Ibland brukar den förenas med skolans yrkesvalsrådgivning och alltså även administrativt sortera under skolmyndigheterna. Ibland anknyter den till arbetsförmedlingen eller till företagen och näringsorganisationerna själva, om dessa äro tillräckligt intresserade, vilket de mycket ofta äro i utlandet och borde kunna vara även här, t. ex. vid lärlingsanställande. Ett önskemål är i varje fall en möjligast intim samverkan mellan skolan, hemmen och näringsorganisationerna.

Det finns därtill ännu en part med de starkaste intressen att tillvarataga i den viktiga frågan om ungdomens yrkesval, nämligen den fackligt organiserade arbetarrörelsen. Här och var i den svenska fackföreningsrörelsen påträffar man visserligen något, som brukar kallas "trång fackföreningsmonopolism" och som tar sig uttryck icke minst i överdrivna omsorger att skydda det egna yrket från alltför många påträngande unga arbetare, vilka kräva utbildnings- och arbetsmöjligheter inom facket. Denna tendens är betecknande för en splittrad och decentraliserad fackföreningsrörelse. En fackföreningsrörelse som ser till hela arbetarklassens och till samhällets intressen har en helt annan inställning till de unga arbetarnas problem. Den begränsar sig icke till det negativa syftet att hindra överbefolkning inom vissa yrken utan uppställer det positiva målet att leda de unga rätt i deras yrkesval. När framsynta fackföreningsmän numera allt allmännare påyrka en maktcentralisering inom fackföreningsrörelsen - byggd på den representativa demokratiens principer - är syftet icke minst att nedslå de gruppegoistiska tendenser, som ännu i vissa fack göra sig gällande och vari de med rätta se en fara för arbetarnas solidaritet och hela rörelsens möjligheter att bestå och att utvecklas till ett instrument för produktionens demokratisering.