Klassbiologisk vidskepelseÄnnu någon gång händer det således, att man ser på fruktsamhetstalens olika höjd i olika socialklasser och därvid anser det ligga något rashygieniskt ofördelaktigt i det faktum, att överklassen, den s. k. kulturbärande klassen, länge fortplantat sig relativt svagare. Man föreställer sig därvid på mycket lösa grunder – egentligen på en deduktion från en aprioristisk utvecklingshypotes – att överklassen i genomsnitt är rasbiologiskt värdefullare. Klasscirkulationen skulle arbeta såsom någon slags stor social separator, som skummade fram den arvsbiologiska gräddan: överklassen. I "kampen för tillvaron" är det uppenbarligen vissa individer, som lyckats slå sig fram bättre än andra, och man har ibland låtit detta tala för att överklassen, vilken såsom socialgrupp då tänkes bestå av de socialt stigande och av deras avkomlingar, skulle vara bärare av särskilt önskliga arvsegenskaper. I överklassens relativt låga fruktsamhetstal skulle då ligga en kontraselektion.
Bortsett här från alla andra, delvis redan antydda svagheter hos en dylik teori, så blottar den okunnighet om arten av de sociala krafter, som drivit klasscirkulationen, och den sociala friktion, varunder den arbetat. Under teorien ligger till en början den hypotesen, att i viss väsentlig utsträckning de individer, vilka socialt stigit, ha särskilda ärvda egenskaper, vilka förklara deras stigande. Hur vet man något om den kvantitativa proportion, vari detta är fallet? Det existerar i alla sociala rörelsefenomen en faktor av slump, vars storlek här är av primär vikt för slutsatsen, och vidare en hel serie av miljöfaktorer, som bestämma de för det sociala stigandet lika viktiga förvärvade egenskaperna. Med vad rätt påstår man vidare, att de individuella egenskaper, som givit en del personer framgång i livet, verkligen äro socialt önskliga i vidare mening? Mycket tyder ju på att ofta rent antisociala egenskaper varit en viktig förutsättning för större framgång, särskilt inom affärslivet. Hur vet man slutligen något om ärftlighetsgången hos de antaget ärftliga egenskaper, som skulle ha betingat vissa individers
