Sida:Kris i befolkningsfrågan folkupplaga.djvu/105

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
103
FOLKSTOCKENS REPRODUKTION

Folkstockens reproduktionsom reser sig är: hur komma dessa förhållanden att utveckla sig i framtiden? Vid det försök att behandla detta problem. som här skall göras, må inledningsvis understrykas, att en sådan prognos med nödvändighet blir mycket osäker och att den i alla händelser icke kan utsträckas till längre tid än de närmaste decennierna. Prognosen kan icke göras på rent statistisk bas; den förutsätter visserligen ett studium av statistiska differenser och tendenser men dessa måste tolkas och vägas sociologiskt och socialpsykologiskt.

Vad först gäller dödlighetsförhållandena är dock problemet enklare. Med tämligen stor säkerhet kan man förutsäga, att en viss minskning i dödligheten i olika åldersklasser bör kunna vinnas genom fortsatta hygieniska framsteg. Framför allt spädbarnsdödligheten bör ytterligare kunna nedbringas åtskilligt. Redan den relativt stora skillnaden i dödlighet mellan olika geografiska distrikt, olika civilstånd hos föräldrarna och olika socialklasser tyder på tillvaron av en sådan möjlighet. Det må därvid framhållas, att storleken av den nedgång i dödligheten som är att förvänta blir i hög grad avhängig av dels de ekonomiska förhållandenas och levnadsstandardens utveckling och dels samhällets positiva åtgärder av hälsovårdande och hälsouppfostrande beskaffenhet.

Även vid en mycket gynnsam utveckling i sistnämnda hänseenden är likväl den sänkning av dödligheten, som praktiskt kan ernås, relativt liten. Man kan således med visshet förutse, att det nuvarande allmänna dödstalets låga nivå icke kommer att kunna vidmakthållas, utan att detta tal med befolkningens så småningom inträdande stegring i genomsnittlig ålder måste komma att ligga högre. Den sänkning av dödligheten i olika åldrar, varpå man kan hoppas, är så relativt obetydlig, att befolkningsutvecklingen – liksom fallet varit i synnerhet under efterkrigstiden – helt kommer att domineras av fruktsamhetsutvecklingen. En positiv befolkningspolitik, som vill uppehålla befolkningsstocken och förhindra avfolkning, bör givetvis icke