Berättigade ekonomiska hänsynBland de uppräknade motiven utskilja vi här närmast det ekonomiska – vi ha nyss antytt en hel rad av övriga och komma i fortsättningen särskilt att behandla det som gäller kvinnornas behov av rörlighet och arbete – men göra så närmast, emedan de ekonomiska hänsynen i dessa samllällsklasser äro så grundläggande, att de förhållanden varmed de hänga samman måste ändras om fruktsamhetsutvecklingen skall kunna vändas. Barn betyda extrakostnader, och ett ökat barnantal skulle därför trycka ned levnadsstandarden för föräldrarna, för syskonen och för de ifrågasätta barnen själva.
För att minska detta avhållande motiv räcker det uppenbarligen ej med en allmän stegring av levnadsstandarden. Den omständigheten, att i de enskilda familjerna strävandena efter en bibehållen levnadsstandard varit en barnbegränsningens orsak, får icke vändas i ett påstående, att en höjd levnadsstandard också skulle ha till resultat en stegrad fruktsamhet. Överklassskikten i vårt land lämna åskådningsundervisning: på deras levnadsstandard är inte mycket att klaga, men deras fruktsamhet är undernormal. Ett visst samband mellan fruktsamheten och levnadsstandarden finnes det likväl, men det tillhör en helt annan kategori: de differentiella kostnaderna, som växa med barnantalet.
Det är ett annat bevis på hur illa orienterad i befolkningspolitiska frågor man är i vårt land, att en mycket stor del av den livliga diskussionen kring första upplagan av denna bok kommit att gälla verkan av en allmän levnadsstandardstegring på fruktsamhetsutvecklingen. I synnerhet i manchesterliberala kretsar har man vägrat att begripa, att samtliga de nedan framförda socialpolitiska förslagen gå ut på något helt annat än en dylik allmän levnadsstandardstegring. Professor Heckscher har vägrat att förstå detta även sedan saken uttryckligen och ihärdigt påpekats för honom och hans missuppfattning har gjort det lätt för honom att sedan påstå, att de föreslagna åtgärderna äro verkningslösa. En annan liberal nationalekonom, professor
