rationaliseras. För tjänarnas del håller hushållsarbetet vidare på att bringas in under facklig organisation, en faktor som kommer att på vanligt sätt stegra och standardisera effektivitetskraven. I visst samband med rationaliseringen av hushållsarbetet (och industriens övertagande av förut väsentliga hushållsuppgifter) minskas det även rent kvantitativt, och en allt större del av de gifta kvinnorna inordnas i produktionslivet. Därmed försvagas ytterligare grundvalen för den sociala konvention, som fortfarande i alla klasser ställer mannen såsom den, vilken ensam bär hela försörjningsbördan. Med det öppnare och mer ömsesidiga sexuallivet blir prostitutionen överflödigare. Samtliga dessa pågående förändringar, framdrivna av starka och ensriktade sociala krafter, som i nästa kapitel något mera ingående skola beskrivas, verka alla till att minska omfånget av de skyddade områdena och samtidigt till att göra dessa områden själva mindre skyddade.
I denna riktning går otvivelaktigt tendensen. När den fått verka ut kommer den positivt att ådagalägga en stegrad produktions- och livsduglighet för ett flertal kvinnor, vilkas krafter vuxit i samma mån som de måst spännas hårdare. Men utan tvivel kommer då även en väsentligt ökad befolkningskvot av kvinnor att framträda såsom i olika grad undermålig i förhållande till en konkurrensbetingad, i det praktiska livet alltjämt skärpt kvalitetsstandard. Med arbetslösheten kommer nöden och asocialiteten att framträda. Kvinnornas förmånligare ställning i kriminal- och annan asocialitetsstatistik skall då med all sannolikhet visa sig ha berott, ej på fastare socialmoraliska normer i och för sig, utan på att deras asocialitet förut tagit former, som icke lika fullständigt bokförts i statistiken, och i övrigt legat latent beroende på mindre tillfälle och mindre anledning.
Tendensen till stegrade effektivitetsanspråk synes således vara helt allmän. Det är svårt att finna ett enda livsområde, där den icke håller på att tränga sig fram eller står såsom
