behöver en bättre utbildning samt behöver kompletteras med de nya tekniska möjligheterna av olika slags intelligens- och prestationsprov.
För valet mellan de praktiska yrkena kunna psykotekniska prov av olika slag komma till flitigare användning. I vårt land har hittills mycket litet gjorts för att utnyttja denna sovringsmöjlighet; redan våra grannländer äro betydligt längre komna. I både Köpenhamn och Oslo finnas väl utrustade psykotekniska institut för dylika prövningar.
Varje psykoteknisk uttagning av för viss sysselsättning lämpade individer måste givetvis förenas med råd angående yrket i fråga och med utrönande av den unges egna intressen och önskningar. Någon mekanisk uppsortering kan aldrig få komma i fråga; endast en viss hjälp att utröna var de individuella anlagen bäst kunna komma till sin rätt. Hur denna psykotekniska prövning skall organiseras är i viss mån en bisak. Ibland brukar den förenas med skolans yrkesvalsrådgivning och alltså även administrativt sortera under skolmyndigheterna. Ibland anknyter den till arbetsförmedlingen eller till företagen och näringsorganisationerna själva, om dessa äro tillräckligt intresserade, vilket de mycket ofta äro i utlandet och borde kunna vara även här, t. ex. vid lärlingsanställande. Ett önskemål är i varje fall en möjligast intim samverkan mellan skolan, hemmen och näringsorganisationerna.
Det finns därtill ännu en part med de starkaste intressen att tillvarataga i den viktiga frågan om ungdomens yrkesval, nämligen den fackligt organiserade arbetarrörelsen. Här och var i den svenska fackföreningsrörelsen påträffar man visserligen något, som brukar kallas "trång fackföreningsmonopolism" och som tar sig uttryck icke minst i överdrivna omsorger att skydda det egna yrket från alltför många påträngande unga arbetare, vilka kräva utbildnings- och arbetsmöjligheter inom facket. Denna tendens är betecknande fören splittrad och decentraliserad fackföreningsrörelse. En fackföreningsrörelse som ser till
