Sida:Kris i befolkningsfrågan folkupplaga.djvu/323

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
321
YRKESVALETS RATIONALISERING

Yrkesvalets rationaliseringlönerna i de "lägre" yrkena, vilket är samma sak – bör därför målmedvetet understödjas. Bland annat av detta skäl bör klasscirkulationen, så länge ännu förutsättningar föreligga för denna synpunkt på yrkesvalet, understödjas. Ty klasscirkulationen arbetar på upphävandet av sin egen förutsättning: klasskillnaden; så bl. a. genom sin verkan att rättvrida lönesystemet. En hämmad klasscirkulation för oss däremot närmare det sociala stånds- och kastväsendet, skärper med andra ord klasskillnaden. Att en hämmad klasscirkulation därtill, liksom varje hinder för all slags yrkescirkulation, sänker den sociala effektiviteten och minskar individernas möjligheter till ett harmoniskt arbetsliv, förstärker slutsatsen ytterligare.

Det allmännare och det socialt viktigare problemet är yrkesrörligheten. Inom skolans och ungdomsutbildningens ram ha vi därför att metodiskt söka utröna den personliga lämpligheten och fallenheten hos varje individ för att därefter spåra honom in i ett yrke, där han har de bästa möjligheterna till maximal effektivitet och levnadsanpassning. Denna anlagsprövning är svår. Vi kunna emellertid ej väja ur dess väg, blott emedan den är svår. Ansvaret för den sociala cirkulationen år redan kastat på skolan och utbildningsanstalterna. På ett eller annat sätt måste yrkesvalet träffas. Och risken, att valet göres fel, blir dock icke större utan väsentligt mindre, om man därvid går rationellt till väga och tar i användning de hjälpmedel som stå oss till buds.

En dylik anlagsprövning är numera även i relativt hög grad tekniskt möjlig, och metoderna förbättras just genom att användas. Direkt genom skolresultaten och vissa begåvningsprövningar kunna till en början de mera rent teoretiska talangerna urskiljas och deras förhandenvaro göras till förutsättning för inträde i de högre teoretiska skolorna. Denna metod är mer eller mindre skickligt tillämpad i århundraden och erbjuder få principiellt nya problem, även om den pedagogiskt

psykologiska skarpblicken hos lärarna även i detta hänseende

21. – Myrdal, Kris i befolkningsfrågan.