Ej moral istället för reformerFör den rent kvantitativa sidan av befolkningspolitiken – önskvärdheten av ökad äktenskapsbildning och ökad fruktsamhet inom äktenskapen – är det naturligtvis själva minskningen av den familjeindividuella merkostnaden att ha barn och därmed motverkandet av det ekonomiska motivet för barnbegränsningen, som är det viktigaste. Man bör emellertid icke glömma, att själva medvetandet om att de barn som födas få bättre bostäder, föda och omvårdnad och att deras framtida utbildnings-, arbets- och försörjningsbehov bli bättre tillgodosedda i och för sig kommer att göra många föräldrar mindre tveksamma att sätta barn till världen. I synnerhet inom arbetarklassen känner man nu ofta även en långt driven födelsebegränsning moraliskt motiverad av hänsyn till just de ofödda barnen själva. Man anser sig icke ha rätt att placera barn i en värld, där de redan som små, och kanske mest som små, få försaka även det nödvändigaste och där de såsom uppväxande unga män och kvinnor icke få en rättvis chans i livet. Att i ett samhälle så omdanat, som vi här sökt antyda, utrymme och förståelse i ökad grad kan vinnas även för en friskare, mindre individualistisk livs- och familjeinställning, en mera social moralitet må slutligen starkt understrykas. Själva beträdandet av den befolkningspolitiska, den familjevärnande och barnavårdande socialpolitiken kommer att ge ett samhälleligt uttryck åt en ny social värdering av familjebildning och fortplantning.
Man skall i längden icke lyckas frikoppla frågan om de enskilda människornas moral från frågan om de sociala betingelserna för deras liv. Moralen har tyvärr ofta missbrukats såsom ett argument emot, ofta såsom en ersättning för samhällsreformer. Den moralen är i våra ögon falsk, i bästa fall grundad på social okunnighet, i sämsta fall på medveten eller omedveten förljugenhet. Den ärliga, genomtänkta och insiktsfulla socialmoralen försöker icke undandölja sociala missförhållanden. Den kämpar för samhällsreformer. Den ser i dessa reformers genomtvingande ett självständigt moraliskt krav och
