Sida:Kris i befolkningsfrågan folkupplaga.djvu/71

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
69
PEARLS LOGISTISKA KURVA

Pearls logistiska kurvafantastiskt lagd biolog och statistiker,

Raymond Pearl, som rentav sökt kvantitativt bestämma den gamla malthusianska befolkningslagen. Utgående från att det här vore fråga om en allmängiltig naturlag sökte han en matematisk formel för befolkningstillväxten. Då denna borde vara giltig även utanför människans område, trodde han sig t. o. m. om att kunna illustrera den genom experiment med bananflugor eller jästsvampar, som stängdes in i ett kontrollerat utrymme där därefter denna "befolkning" fick utveckla sig.

Denna utveckling följer givetvis en "naturlig befolkningslag". Så länge "näringsutrymmet" är praktiskt obegränsat, tillväxer bananflugebefolkningen i geometrisk progression enligt den sammansatta räntans formel, där räntefaktorn bildas av skillnaden mellan de båda biologiska konstanterna: fruktsamhet och dödlighet vid överflöd på näring. Så småningom börjar näringsutrymmet att förnimmas såsom en gräns, visserligen något elastisk; dödligheten stiger och befolkningens tillväxtkvot minskas. Den minskas alltmera ju större befolkningen blir för att så småningom närma sig värdet noll, varvid befolkningen blir konstant. Befolkningsmängden har då beskrivit en s. k. logistisk kurva.

Denna logistiska kurva – som alltså representerar den fysiologiska "befolkningslagen" – tillämpar Pearl emellertid friskt även på det mänskliga materialet. Han tar vissa länder – eller ännu mindre distrikt – med en för längre period någorlunda känd befolkningsutveckling, anpassar sina konstanter så, att denna befolkningsutveckling passar in någonstädes i den logistiska kurvan, gör en serie korrigeringar med hänsyn till olika kända förhållanden och kan sedan antyda var på kurvan olika länder stå, vilken befolkningsstorlek, som för olika länder motsvarar "mättnad" och när ungefär denna konstanta befolkning skall inträda.

En dylik deterministisk kurvmystik på förment "empirisk" grundval bortser från alla verkliga problem. Så är t. ex.