4
— — för några fattiga skilling i dygnet skall jag vaka öfver oräkneliga skatter och glömmer jag att klämta när det brinner, då — — ja då måste en arm satan bums ge sig af från himmelen, för att trakteras med vatten och bröd ner på jorden. — — Tacka vet jag tuppen deroppe! — det går ingen nöd på honom alls, och hvad gör han väl för nytta? — inte säger han ett enda ord, utan står der och vrider på sig, som en kärng i kadrillen. Brinner det på Norr, så står han helt ogenerad med näbben mot Söder, utan att han blir det minsta plockad för det. Ack! bvad jag gerna ville vara i tuppens ställe!
(Sång N:o 1.)
Tuppen der med fjädrar rara
Högt står öfver jordens mull.
Gerna man ett höns må vara,
Blott man är, som han, af gull.
Lugn står han der båd’ i vått ocb i tort,
Aldrig han gal eller flyger han bort
Från tornet.
Jag får stulta här ocb skrufva,
Utaf gikt och bröstverk klen.
Aldrig får den tuppen snufva
Eller gikt i sina ben.
Kom derför ner — blif tornväktare här —
Gerna som tupp jag skall ställa mig der
På tornet.
ANDRA SCENEN.
Den Förre. Mångelskan (med korgar).
Tornväktaren.
Morjens, morjens, kära madam! i dag kom-
