att förstärka häftningen å ett par band räkenskaper, ursprungligen varit ett fragment. Det förefaller åtminstone föga sannolikt, att man före det den nordiska renässansen väckt intresset till lif för alla äfven obetydligare lämningar af den forntida nordiska kulturen skulle ha underkastat sig mödan att frakta resterna af en massakrerad handskrift till orter, som ligga så fjärran från Västergötland som Telemarken (eller kustlandet nedanför) och Stockholm.
Kanske kunna vi hoppas att få ytterligare vitnesbörd om
och ur vår älsta literatur på modersmålet, då de handlingar från
äldre tider, som på samma sätt som de telemarkska
räkenskaperna inhäftats i lösryckta blad från gamla handskrifter, blifva
fullständigare genomsökta än som hittills skett. I vårt riksarkiv
t. ex. äga vi massor af sådant material.
