Regeringen får se, hvilka sjukdomar årligen göra största skada i Landet.
Det är en oförnekelig Sanning, at intet naturligare och kraftigare medel gifves at påskynda folk-hopens tilväxt, än då man söker förekomma och minska den afgång han årligen lider, dels genom folkets utflyttande utur Landet, dels ock förnämligast genom sjukdomars obehindrade härjande. Jag har tilförene bevist[1] at i det stället hela hundrade år skulle upgå, förr än menigheten kunde blifva dubbelt manstarkare, om allenast en femte-del mer folk skulle framgent födas, än dö, såsom det skedde i Sverige år 1749; skulle fördubblingen ske på hälften kårtare tid, om öfverskottet af de födda kunde bringas til två femte-delar: det är, om antingen en femte-del flera föddes, eller och mindre dödde i proportion, än förenämde år. Om det då är den första hushållningsregel, hvilken den, som vil blifva förmögen, bör iakt taga, at väl fårda och icke förslösa hvad han redan äger, emedan i annor händelse all flit och annan god hushållning föga båtar, så flljer, at folk-förmeringen förnämligast bör befordras igenom mögeligaste besparing af det antal man redan hafver. En Regering är så mycket mer angelägen om folkets bibehållande, som det är Dess dyrbaraste egendom, hvars vård Honom vid ansvar är pålagd, och som är rätta varaktiga grunden til den magt och välmåga et Land eger eller beflitar sig at förvärfva.
- ↑ Uti Handl. för Jan. Febr. Mars innevarande år. p. 10
