hon för den berömda sånglärarinnan, madame Pauline
Viardot i Paris, hvarefter hon debuterade på Kungl. Stora
Teatern den 31 maj 1872 som Fidés i »Profeten» och den 12 juni
s. å. som Hedvig i »Wilhelm Tell» och blef då genast anställd
vid operascenen, hvilken hon sedan tillhörde i sju år.
Härunder utförde hon bl. a. stora altpartier, utom Fidés, Ortrud
i »Lohengrin», Bergadrottningen i »Den bergtagna» och Nancy
i »Martha». Hennes röst hade en utomordentligt vacker klang
och ett storartadt omfång. »Med största omsorg löste hon
sina uppgifter och man hänfördes af djupet och innerligheten
i hennes stämma.» Efter sin afgång från operascenen ägnade
hon sig under 1880-talet åt sångundervisning. Efter långvarigt
lidande afled hon i Stockholm den 1 mars 1898.
Ida Mathilda Basilier sedan Fru Magelsen. K. T:ne 1 okt. 1872—30 juni 1874. Gästspel: 28 apr.—19 maj 1875, 3 ggr; ånyo 27 nov. o. 3 dec. 1876, 2 ggr.
Född i Uleåborg den 10 sept. 1846 (dotter af landtmäteriinspektören Carl Fredrik Basilier och Gustafva Mathilda Garvoli). Efter att hafva studerat sångkonsten i Paris debuterade hon på Kungl. Stora Teatern den 18 dec. 1871 som Rosina i »Barberaren i Sevilla». »Utrustad med en stark och vacker sopran, hade hon förvärfvat sig en lätthet och färdighet i koloraturen som, understödda som de voro af en pikant och tilltalande personlighet, gjorde henne särdeles lämplig för detta parti, i hvilket hon emottogs med lifligt bifall och i hvilket hon sedan uppträdde upprepade gånger. Den andra debuten ägde rum den 21 febr. 1872 som Lucie i operan af samma namn, och hon mottogs, äfven där, med mycket bifall, ehuru operaserian väl icke var det område där hennes personlighet och hennes egenskaper som sångerska bäst framstodo till sin fördel. Så mycket bättre lyckades hon i den tredje debuten, som Rose Friquet i Maillarts opera »Villars dragoner», och i denna för hennes skaplynne särdeles lämpliga uppgift vann hon allmänt och enstämmigt bifall. Denna tredje debut ägde rum den 15 maj, och hade till följd ett engagement, som räckte från den 1 juli 1872 till samma tid 1874, under hvilka två år hon gjorde teatern stor nytta och ständigt omfattades af publikens ynnest. Hennes roller under dessa tvenne år voro, utom
