hymnbok, svart som den var och med blänkande spännen. Själv nedböjde Cello sitt huvud, lyssnande till prästmannens monotona stämma, inklämd mellan Greven och Trestegshopparen.
Nu pinglade alla de små klockorna på en gång, och tempeltjänaren Anker mumlade sällsamma ord efter varje ringning. Församlingen, som i början tycktes nedpressa sin lust att utbryta i förtvivlans ord, visade endast spända ansikten, men blickarna irrade och händerna rörde sig. Majoren vred sin mustasch i mot taket stigande skruvar, Tegelmästaren ringde ängsligt med en liten berlock på klockkedjan, Symaskinsagenten tryckte då och då på mellangärdet, liksom för att söka åstadkomma en smärtans omväxling i den envisa och outhärdligt malande oron.
Ett långdraget ringande hördes, och alla huvuden lutade sig framåt. Klockan var nu tolv. Tempeltjänaren hade vikt sig över altaret och tycktes ligga med huvudet mot ena handen, som skrev. Nu började han utsända halvhöga rop, och för varje sådant rop stegrades rörligheten hos församlingen. Svarsrop eller sorgsna sus följde på officiantens mumlande ljud.
— Solidarfett. Åttioåtta säljer. Inga köpare.
— Faller, faller, hördes ett sakta sorl från Symaskinsagenten, Majoren och Bokhandelsmedhjälparen.
Prästmannen fortsatte sitt dova mässande, vilket tycktes utöva ett magnetiskt inflytande på den talrika menigheten.
— Stålkonstruktion. Femtionio säljer. Inga köpare.
— Fem kronor sedan i går, klagade Konstanmälaren, Trestegshopparen och v. Häradshövdingen i en jämrande trio.
— Västerviks Sågblad, predikade Tempeltjänaren. Tjugutvå säljer. Inga köpare.
Nu hördes ett starkt vredesbrus från alla de församlade. Sjökaptenen svängde pipan, ur vars lilla gryta ljusblåa slingor stego upp som virvlar från ett rökelsekar; folkskolläraren höll i sin darrande hand en nyss bruten ljungkvist, som om han bevekande ämnat nedlägga ett blomsteroffer; Cello höjde häftigt sin blocknotes, liknande en liten i gult skinn bunden handbok, och Karl Ludvigs stora skalle dök ned i den svarta hymnboken, sedan han med en smäll lossat spännet. Detta senaste sorl, som varade längre än de förra, överröstade nästan under en minut officianten.
164
