Cellos röst hade i samtalet med Anker klingat av ett förebråelsens biljud; det var icke långtifrån, att hans sinnesstämning sprungit upp från besvikelse till öppen otålighet och från otålighet till illa dold vrede. Livet var så torrt och ödsligt. Inga möjligheter att bli fri och lycklig! Sex gånger fem är trettio, och sex gånger sju är fyratiotvå. Ja, till och med sex gånger tvåhundra gör bara tolvhundra.
Cello rev sig i sina svarta hårstripor och blickade ut i rummet, där han i nattdunklet såg violoncellen stå i sitt hörn. Genom städerskans förvållande hade det bukiga instrumentet kommit att vända baken till, och Cello tyckte, att hans förgätne vän företedde ett egendomligt levande utseende i denna ovanliga ställning, som tycktes uttrycka förakt eller skamsenhet.
— — —
Men i sin nätta dubblett låg Första fiolen efter sitt avgörande sammanträffande med den vitblonda flickan, som han kallade Electrical girl. Även han, som eljest tycktes vara oemottaglig för förvärvsbegärets baciller, hade satt sin osynliga räknemaskin i gång, och medan hans ögon irrade från den vita, oklädda fröken i mahognyramen, som arbetade i sitt svarta hår, förbi den företagsamme ynglingen, som bar den nakna damen över den stänkande forsen, och till den yppiga koketten på ejderdunsbolstern, som kastade ett mörkt och förföriskt öga på Första fiolen, tänkte denne för sig själv:
Hur många riksdaleros i min ägande hand? Jag haver till dags dato, huru många luidårer? Låt se!
Första fiolen var emellertid olik de båda andra drömmarna i så måtto, att han aldrig utförde några procentberäkningar. Han betraktade endast den föreliggande vinstsumman och såg icke ens denna alltid i piaster eller mynt, utan ofta förvandlad till bilar, supéer i enskilda rum, eleganta kläder, vackra skor, dyrbara kråsnålar, goda hårvatten eller ringar, och när Första Fiolen i sina tankar kommit så långt som till ringarna, då såg han alltid flickfingret som bar dem, och därifrån marscherade han i drömmen med långa steg, elegant klädd, oemotståndligt leende direkt in i Eros' förtrollande rike, där multiplikationsmaskinen var obehövlig, emedan han icke plägade räkna kyssar och kramningar.
86
