betingats. I förra fallet upphäfver nämnda rätt omedelbart den rättsliga samhörigheten. i det senare därvmot icke. De stadganden, hvilka här närmast åsyftas, återfinnas i förslagets 7 och 9 kap. äfvensom i de särskilda författningar, hvilka reglera boställshafvares rättigheter och skyldigheter. Att emellertid hänsyn skall tagas äfven till fall, där en dylik rätt icke är uttryckligen lagstadgad men framgår ur en analog lagtillämpning, lärer knappt behöfva erinras.
Stadgandet i sin här gifna lydelse innebär, att sedan ett föremål blifvit så införlifvadt med fastigheten atfdet utgör tillbehör till denna, ett förbehåll om särskild rätt till detsamma icke äger vidare giltighet.[1]
Rätten till vilda bär m. m.Den rättsliga. makt jordäganderätten innebär sträcker sig icke till ett ovillkorligt, endast af ägarens vilja begränsadt herradöme öfver dess föremål. Gifven som den är af rättsordningen, är denna makt underkastad den begränsning rättsordningen kräfver. En sådan begränsning i friheten att disponera öfver landets jord kräfves af hänsyn till allmänt väl; de särskilda fastigheterna bilda tillsammans det land, där folket skall lefva sitt lif, och det kan icke lämnas i den enskilde jordägarens skön att så förfara med sin jord. att det helas väl äfventyras. Att i jordabalken upptaga de olikartade inskränkningar i jordäganderätten, som påkallas af allmänna hänsyn, kan icke ifrågasättas; de återfinnas i politi- och näringslagstiftningen. Rättslig begränsning af jordäganderätten kan emellertid äfven grundas i hänsyn till enskild rätt; de begränsningar af denna art, hvilka falla inom den allmänna privaträttens område, tillhör det jordabalken att utstaka. I det följande har ock detta skett; i 3 kap. angifves, huru den ene jordägarens rätt på grund af grannskapsförhållandet begränsar den andres, och i flera af de följande, huru dylika inskränkningar uppkomma genom särskild rättsupplåtelse.
Oberoende af alla uttryckliga lagbud står emellertid den i hvarje sund rättsordning inneboende grundsats, att rätten icke är endast en formell makt utan en omklädnad för ett intresse, hvilket af rättsordningen erkännes såsom berättigadt,
ett medel att skydda och främja detta intresse. Saknas hvarje möjligt sådant
- ↑ Jfr emellertid K. Maj:ts dom den 4 juni 1909 i sak mellan A. Rosenlund och firman Graham Brothers.
