Sida:Lagberedningens förslag till jordabalk III.djvu/124

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

kan blifva föremål för särskildt skifte. Också till den i dessa ämnen gällande lagstiftning har här upptagits hänvisning.


7 och 8 §§.

Fast egendom i öfverflyttad bemärkelse.Dessa paragrafer motsvara 5 § af 1895 års lag.

Då där talas om byggnad och vattenverk såsom likställda med fast egendom, tillämpar lagen det språkbruk, som i fråga om äganderätten nämner det yttre föremålet för rätten i stället för denna.. Beredningen har ansett detta vara oegentligt och missledande. För denna likställighet är det icke nödvändigt, att en byggnad eller ett vattenverk faktiskt är för handen; det i sådant hänseende bestämmande är besittningsrättens innehåll, det är besittningsrätten, som är likställd med äganderätten. Byggnaden följer med besittningsrätten likasom den i det vanliga fallet utgör tillbehör till fastigheten. I enlighet härmed har paragrafens affattning jämkats. Den i 1895 års lag förekommande beteckningen af "ofri tomt" har synts kunna väsentligt förenklas, hvarjämte för att utmärka, att det häfdvunna uttrycket "ofri tomt" hänför sig äfven till upplåtelser af mark, som ej ligger inom det till tomter indelade området, redaktionen af första punkten något förändrats.[1]

Med afseende å stadgandet, att besittningsrätt till grund för vattenverk äfvensom fiskeri under vissa förutsättningar skall räknas såsom särskild fastighet, torde böra erinras, att då i 23 § lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring bestämmes, att från hemman, hvarifrån jordafsöndring må, ske, äfven må afsöndras vattenfall, fiske eller annan dylik lägenhet, härmed ej lärer afses, att rätten att tillgodogöra sig vattenkraft eller att fiska i och för sig kan blifva föremål för afsöndring för alltid och sålunda komma att utgöra en för, sig bestående fastighet; endast om i sammanhang med upplåtelse af dylik rätt från hemmanet afskiljes visst område af dess ägovidd – vare sig vattendragets grund eller stranden därinvid – kan en sådan afsöndring ifrågakomma.[2]

Att beträffande fastighet, som afses i den föreslagna 7 §, de i 2 och 3 §§

15–083443.
  1. Angående begreppet "ofri tomt" och detta rättsinstituts historiska utveckling hänvisas till Beredningens förslag till jordabalk 1 s. 353 ff. Beträffande dylika upplåtelser i rikets särskilda städer se Kammarkollegiets betänkande rörande den till städerna och Arvika köping af kronan donerade jord. Stockholm 1898.
  2. Jfr K. Maj:ts utslag den 11 febr. 1908 (N. J. A. s, 60) och den 31 mars 1909 (N. J. A. s. 174).