Sida:Lagberedningens förslag till jordabalk III.djvu/123

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
112

plocka dem eller att däri från synpunkten af jordägarens rätt göra någon som helst inskränkning.

Af de i denna paragraf gifna bestämmelser lärer otvetydigt följa, att ett obehörigt tillägnande af vilda bär eller svamp medför skyldighet att ersätta jordägaren den förlust, han därigenom lidit. Då emellertid denna ersättningsskyldighet i de flesta fall skulle blifva betydelselös, har Beredningen ansett ett effektivt skydd för den jordägaren i förevarande hänseende förbehållna rätt böra beredas genom att i 24 kap. 3 § strafflagen stadga bötesansvar för obehörigt ingrepp i denna rätt.


6 §.

Hänvisning till speciallagstiftning.Huruvida jordäganderätten innebär rätt att förfoga också öfver det vatten, som faller inom fastighetens gränser, är en fråga, som i olika lagstiftningar blifvit på olika sätt besvarad. Svensk rätt har i detta hänseende af ålder intagit en för jordägaren gynnsam ställning. Såsom obetingad regel har emellertid aldrig gällt. att en oinskränkt rätt att tillgodogöra sig vattnet åtföljer grunden, utan vattnet har betraktats såsom en fristående nyttighet, om hvars tillgodogörande gällt särskilda regler, ehuru visserligen i fråga om detta tillgodogörande jordägaren intagit en alldeles särskild ställning. Skarpt framträder denna åtskillnad i storskiftesförfattningarna, som från sitt omedelbara tillämpningsområde uteslöto skifte af strömfall med flera förmåner och betecknade dem såsom särskilda lägenheter. Det ligger ock i sakens natur, att en efter fastigheternas territoriella gränser bestämd uppdelning af vattenkraften icke lämpligen låter sig genomföra. Emellertid har nämnda åtskillnad icke alltid i lagstiftningen med full klarhet upprätthållits, och denna omständighet har icke varit utan inverkan på den allmänna uppfattningen af hithörande förhållanden. Genom att i detta sammanhang hänvisa till den särskilda lagstiftning, som gäller i fråga om jordägares rätt öfver vattnet å hans grund, har Beredningen velat utmärka, att denna fråga icke faller inom området för jordabalkens reglering.

Hvad sålunda anförts om rätten att råda öfver vatten gäller i allt väsentligt också om rätten till jakt och fiske; den rätt, som i sådant hänseende tillkommer jordägaren, tillhör det icke jordabalken att bestämma. Hvad särskildt angår rätten till fiske. erbjuder denna så till vida mycken likhet med rätten till strömfall att fiske