där ej annorledes är lugligxvii lwslämlt, strandägnrens enskilda fiskerätt allt det vatten, som finnes till och :ned etthundraåttio meter från det ställe invid stranden, där stadigt djup af två meter vidtager." Här talas icke vidare om landgrund, icke heller antydes eljest, att bestämmelserna skulle afse annat än fiske. Detta är också helt naturligt. då ju lagen afser allenast rätten till fiske. Men då den rätt, som i sådant hänseende tillkommer strandägaren, måste anses hvila på hans rätt till själfva vattenområdet, har det synts berättigadt att vid bestämmande af sist sagda rätt utgå från antagandet, att denna i regel vore på enahanda sätt begränsad som fiskerätten. och därför i jordabalken upptaga en däremot svarande bestämmelse. Vid öppna hafsstränder och utom skären skall alltså gränsen för det enskilda vattenområdet utgöras af en linje, som ligger 180 meter från det ställe invid stranden, där stadigt djup af två, meter vidtager. Inom skären åter skall hela vattenområdet utan afseende å dess utsträckning vara enskildt.
I fråga om fördelningen byar emellan af det vattenområde, som sålunda är föremål för enskild rätt, skall stadgandet i 4 § tillämpas. Likasom 12 kap. 4 § jordabalken, ehuru dess affattning synes närmast afse insjöar och rinnande vatten, hittills ansetts tillämplig äfven vid fördelning byar emellan af vattenområde i saltsjön,[1] bör motsvarande regel i 4 § af förslaget enligt sakens natur äga en lika vidsträckt tillämpning.
Strandäganderättens begränsning i vissa sjöar.Redan i de äldsta svenska rättskällorna förekomma stadganden, som gifva vid handen, att strandbyars område i insjöar kunde till sin yttergräns vara på ett särskildt sätt bestämdt. Exempel härpå erbjuda 38 kap. 3 § byggningabalken i Östgötalagen och 17 kap. byggningabalken i Upplandslagen.
Under nyare tid har denna fråga först under förarbetena till 1734 års lag blifvit föremål för lagstiftarens uppmärksamhet. I 1695 års förslag till jordabalk 12 kap. 7 § heter det, bland annat: "Ligger by vid sjöända, då äger han så mycket i som hans bolstad och rågång å bägge sidor medgifver, allt intill dess djupaste vattnet vidtager; det äger för alla dem, som kring sjön bo. allmänningsfiske vara."
Detta förslag blef föremål för åtskilliga anmärkningar. Från Österbotten
- ↑ Se K. Maj:ts domar den 30 april 1861 (Schmidt J. A. XXXIV s. 135), den 30 nov. 1875 (N. J. A. s. 521) och den 22 febr. 1900 (N. J. A. s. 74).
