Hoppa till innehållet

Sida:Lagberedningens förslag till jordabalk III.djvu/153

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
142

till ledning vid dessa förrättningar synts kunna uppställas som den strandägaren tillkommande del af vattenområdet i intet fall kan blifva, vidare inskränkt än till det område, som tillkommer strandägare vid öppna hafvet. Genom förrättningen skall utredas, huruvida och i hvad man strandägaren varit därutöfver rådande i sjön; visas en sådan vidsträcktare rätt hafva tillkommit honom, skall han därvid bibehallas. Ordningen för dessa förrättningars verkställande har synts lämpligen böra bestämmas genom särskild lag.


7 §.

Holmar eller skär medföra ej förskjutning af gränsen.Enligt den i 4 § gifna regeln bestämmas en bys ägogränser i det vattenbetäckta området af hvad äldre lagar kallat byns bolstad, d. v. s. af byns ägor å land, sådana dessa framträda vid stranden. Byns landbildning, sådan den ter sig vid stranden, är alltså, afgörande för byns andel i vattenområdet. Att detta gäller äfven för det fall, att byns bolstad icke utgöres af fastland i geografisk bemärkelse, är själfklart; äfven en by, som ligger på en ö, måste äga ett mot dess strandlinje svarande vattenområde. Utgöras byns ägor dels af fastland dels af utanför detta liggande öar, inträder en förskjutning af ägogränsen till förmån för samma by; ägogränsen i vattnet måste dragas så att byn erhåller sitt tillbörliga vattenområde, räknadt icke efter fastlandets strandlinje utan efter de ytterst belägna öarnas. Hvad sålunda sagts ligger i sakens natur[1] och har hvarken i äldre eller nyare lagar kommit till särskildt uttryck; i förslaget har icke heller någon bestämmelse härom ansetts nödig.

Däremot har Beredningen funnit sig böra till förekommande af missförstånd upptaga en uttrycklig bestämmelse af innehåll, att mindre holmar och skär icke föranleda. ägogränsens förskjutning till förmån för den by, till hvilken de höra. Denna grundsats har i de äldre lagarna uttalats på det sätt, att rätten till holme förklarats vara beroende af rätten till det vattenområde, som omgifver holmen. I 26 kap. byggningabalken i landslagen föreskrifves: "Ligger holme midt i sjö, äge hvardera [byn] hälften; ligger den ena landet närmare hafve den holme, som vatten äger". I 1734 års lag heter det noggrannare: "hafve den holme, som vatten äger efter

rågång och byaskillnad". Hvad sålunda mer eller mindre indirekt blifvit sagdt

  1. Jfr K. Maj:ts domar den 30 dec. 1844 (Schmidt J. A. XVI s 54) och den 2 juni 1899 (N. J. A. s. 271).