fastigheten ej beredas säljaren för hans köpeskillingsfordran. Han bör i stället äga att ur löseskillingen få betaldt för sin fordran framför andra köparens borgenärer. Härom är stadgande meddeladt i förevarande paragraf.
Med den föreslagna bestämmelsen blir säljaren ej blott berättigad att erhålla likvid ur köpeskillingen, utan han blir nödsakad att på detta sätt mottaga betalning, äfven om fordringen eljest ej vore förfallen till betalning. Detta kan ju för honom vara ofördelaktigt; måhända har han betingat sig att under längre tid få hafva penningarna innestående i fastigheten mot hög ränta. Men förhållandet beror af en omständighet, hvarom han ägde kunskap vid köpeaftalets ingående, och han har ingen anledning att beklaga sig öfver att beräkningar korsas, hvilka aldrig kunde förverkligas under annan förutsättning än att förköpsrätten icke kom till utöfning.
Skall säljaren, efter hvad nu sagts, äga rätt till betalning ur löseskillingen, erfordras fördelning af densamma mellan honom och köparen. Angående denna fördelning meddelas föreskrifter i 16 § andra stycket. Här har endast såsom förutsättning för säljarens rätt bort stadgas, att anmälan om köpeskillingsfordringen skall före fördelningsdagen hafva gjorts hos den myndighet, som har att verkställa fördelningen.
Genom att anmäla sin fordran hos öfverexekutor bereder säljaren sig endast rätt att, om fastigheten löses, ur löseskillingen utfå det belopp, med hvars gäldande han lämnat köparen anstånd; han har därmed icke tryggat den befogenhet, som tillkommer honom, att, i händelse lösning icke kommer till stånd, för sin fordran njuta säkerhet i fastigheten framför köparens öfriga borgenärer. Vill han bereda sig sådan säkerhet, måste han, oaktadt frågan om lösning ännu är sväfvande, söka inteckning inom den i 4 kap. 11 § stadgade tid från det köparen sökt lagfart å sitt fång.
Lyftning och fördelning af löseskillingen.Under den tid, köparen har fastigheten i sin besittning, innehar han den icke för den förköpsberättigades utan för egen räkning; den afkastning, fastigheten lämnar. är hans och skall ej redovisas till den förköpsberättigade. Detta förhållande ändras ej därmed, att lösningstalan instämmes; först å den af rätten bestämda afträdesdagen frånträder köparen sin ställning såsom fastighetens ägare. Skulle af anledning, som vid 14 § berörts, eller eljest fastigheten faktiskt icke komma att af köparen
