Varder egendomen efter klander vunnen från köparen, betale säljaren åter hvad köparen därför gifvit; gälde ock skadestånd, dar köparen var i god tro när köpet slöts.
När klander väckes, äge köparen instämma säljaren att i rättegången värja egendomen. Underlåtes det, vare säljaren öppet att till befrielse från ersättningsskyldighet åberopa alla de skäl, hvarmed han kunnat värga egendomen, om han varit instämd i rättegången.
Kan ej hvad enligt 24 § åligger säljaren att gälda utfås hos honom, äge köparen söka säljarens fångesmän, en efter annan, där de äro pliktige till hemul.
Är, när klander instämmes, köpeskillingen icke till fullo erlagd, äge köparen innehålla oguldna beloppet till dess säljaren ställer betryggande säkerhet för hvad han kan kännas skyldig att utgifva där klandret bifalles.
Har af anledning, som i 24 § sägs, allenast en del af egendomen frångått köparen, äge denne, där han var i god tro när köpet slöts, rätt att hafva köpet efter ty i 14 § sägs; dock att tiden, inom hvilken talan därom skall anhängiggöras, skall räknas från det dom, hvarigenom klandret blifvit afgjordt, vunnit laga kraft.
Hvad i detta kapitel är stadgadt om köp gälle ock i tillämpliga delar om byte; dock att, där fast egendom, som gått i byte mot annan sådan egendom, efter klander vinnes från den. hvilken bekommit egendomen, denne icke må återtaga den egendom, han gaf i byte, utan i stället äger undfå ersättning i penningar.
