Vill någon bortgifva sin fasta egendom, utfärde skriftlig handling, hvarigenom egendomen öfverlåtes till gåfvotagaren. Skall öfverlåtelsen vara beroende af villkor, eller vill gifvaren inskränka gåfvotagarens rätt att öfverlåta eller inteckna egendomen, varde sådant utsatt i gåfvobrefvef
Ej må vid gåfva af fast egendom gifvaren angående äganderätten eller ägarens rätt att öfverlåta eller inteckna egendomen sträcka sitt förordnande vidare i fråga om testamente angående sådan egendom är i lag medgifvet.
Hvad i 4 kap. 5 § stadgas angående köp gälle ock i fråga om gåfva.
Varder egendomen efter klander vunnen från gåfvotagaren, äge denne ej rätt till skadestånd. Var gåfvan gifven för arbete eller tjänst, njute gåfvotagaren därför skälig godtgörelse af gifvaren.
I fråga om nyttjanderätt, rätt till servitut, undantag, ränta eller afgäld eller förköpsrätt, som gifvaren förbehållit sig eller annan, samt i fråga om nyttjanderätt. som, efter ty i U kap. 28 § eller 10 kap. 19 § stadgas, skall ändå att förbehållej skett, gälla mot ny ägare, skola de för köp i 4 kap. Il § gifna bestämmelser äga motsvarande tillämpning.
Kommer gifvaren i nöd, så att han ej kan försörja sig, vare gåfvotagaren pliktig att, såvidt han förmår, lämna årligt bidrag till gifvarens nödtorftiga underhåll, dock ej utöfver hälften af behållna afkastningen af den egendom, han fått i gåfva.
