Sida:Lagberedningens förslag till jordabalk III.djvu/254

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
243

uttagas ur konkursboet eller denne skall vara hänvisad att för afkastningens värde söka utdelning i konkursen.

Ägaren hur uppenbarligen icke något berättigadt anspråk på mer än som skulle hafva blifvit hans behållna. afkastning, om han själf suttit i egendomen. 1 sådant fall hade han måst vidkännas utgifter för afkastningens vinnande, såsom för utsäde, jordens brukande, underhåll af byggnader o. s. v.; dessa kostnader böra i här förutsatta fall icke stanna å besittaren. Denne är därför berättigad att för dylika kostnader erhålla godtgörelse af ägaren och är icke skyldig att utgifva afkastningen annorledes än mot bekommande af denna godtgörelse. Men då den, som sitter i egendomen, alltid måste vara underkastad risken, att afkastningen icke motsvarar hvad som för dess vinnande nedlagts, är afträdaren icke berättigad till ersättning utöfver detta värde.

Att afkastningen finnes i behåll när egendomen skall afträdas är undantag, icke regel. Till skötseln af en egendom hör också att i penningar omsätta den afkastning, egendomen frambringar. För de medel, som härigenom inflyta, är svaranden, om klandertalan bifalles, redovisningsskyldig i förhållande till rätte ägaren, men denne har härför endast en vanlig fordringsrätt utan något företräde framför afträdarens öfriga borgenärer. I den mån afkastningen sålunda redovisas i penningar, skyddas den afträdandes anspråk på ersättning för produktions- och underhållskostnader genom den rätt till kvittning, som enligt allmänna rättsregler tillkommer honom; det blir således i dessa fall endast nettoafkastningen, som skall utgifvas till den vinnande.

Då syftet med den uppgörelse, som vid egendomens afträdande skall ske, är att hålla rätte ägaren skadeslös för det han varit i mistning af sin egendom, är det naturligt, att besittaren icke kan undgå ersättningsskyldighet därför, att han försummat att draga afkastning af egendomen eller att tillgodogöra sig den alkastning, han däraf hämtat; ersättningen skall omfatta all den afkastning, som vid ändamålsenligt brukande af egendomen skäligen bort kunna däraf vinnas.

Hvad som gäller om den afkastning, egendomen omedelbart lämnar, gäller äfven om den nytta, besittaren därifrån bereder sig genom utarrendering, uthyrning eller begagnande för egen räkning. För sådan fördel är han skyldig att gifva ersättning under alldeles samma villkor och med samma begränsning, som nyss nämnts.