Hoppa till innehållet

Sida:Lagberedningens förslag till jordabalk III.djvu/279

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
268

icke göra. Äfven om man, på sätt blifvit ifrågasatt, ålade sökanden att medelst företeende af köpekontrakt styrka, att det belopp, hvarför inteckning sökes, icke öfverstiger den oguldna delen af köpeskillingen, skulle man ändock icke kunna förebygga, att till förfång för säljaren inteckning med ogulden köpeskillings rätt kunde komma att meddelas annan köparens borgenär. Att åter inskränka rätten att erhålla inteckning för ogulden köpeskilling till säljaren själf har icke synts böra ifrågasättas, detta desto mindre som därigenom icke vore uteslutet, att säljaren i samförstånd med köparen sökte sådan inteckning för belopp, som i själfva verket vore guldet, och sålunda beredde sig obehörigt företräde framför en annan köparens borgenär, hvilken tidigare sökt inteckning för sin fordran.

I själfva verket afser icke heller den procedur, som skall iakttagas vid ansökan om s. k. tvångsinteckning, annat än att bereda säkerhet för att icke ägarens intresse genom bifall till ansökningen kränkes. Medgifver ägaren, när han höres, ansökningen, kan ett sådant medgifvande icke mot hans öfriga borgenärer medföra

annan verkan än en förklaring i den handling, på grund hvaraf inteckning sökes, att förskrifna beloppet utgör ogulden köpeskilling; och äfven om inskrifningsdomaren ingår i pröfning af frågan, huruvida förutsättningarna för rätt till tvångsinteckning äro för handen, och efter sådan pröfning bifaller ansökningen, kan detta beslut icke anses så. till vida bindande för den, som tidigare sökt inteckning men som icke höres i fråga om tvångsinteckningens beviljande, att därigenom den nya inteckningens företräde framför den tidigare skulle vara ovillkorligt fastslaget.

Vid nu anförda förhållanden har Beredningen, i sammanhang med bestämmelsen om tvångsinteckning, i ett till paragrafen fogadt andra stycke upptagit

föreskrift angående hvad inskrifningsdomaren i här förevarande fall har att iakttaga och därigenom sökt förebygga det missförstånd, att genom beslutet i inteckningsärendet frågan om företrädet mellan olika inteckningar för nye ägarens gäld

vore definitivt afgjord. Det föreslagna tillägget afser likaväl sådana fall, då tvångsinteckning sökes, som dem, då sökanden åberopar utfästelse af ägaren. hvari

denne medgifvit, att förskrifna beloppet utgör fordran af har afsedda slag. I ena som i andra fallet har inskrifningsdomaren att, när ansökningen göres inom den för hvarje särskildt fall därför stadgade tid, i fastighetsboken göra anmärkning, att ansökningen afser sådan fordran men icke att vid inteckningens beviljande göra något uttalande angående dess plats i förmånsrättsordningen.