alltjämt i 14 kapitlet jordabalken. I sitt ofvannämnda förslag aflägsnade emellertid Nya Lagberedningen helt och hållet dessa; det i förslaget ingående kapitlet om syn fattar denna uteslutande såsom ett bevismedel. I väsentligt oförändradt skick inflöt detta kapitel sedermera. i de förslag till bevisningslag, hvilka vid 1893 och 1897 års riksdagar af Kungl. Maj:t framlades, och ingick sedan, sammandraget till en särskild paragraf, 45 §, i det 1902 för Riksdagen framlagda förslaget till lag om ny lydelse af 17 kap. rättegångsbalken. I de motioner, hvilka vid 1903, 1905, 1907 och 1908 års riksdagar helt och hållet eller till vissa delar upptogo sistnämnda förslag. återfinnes ock berörda paragraf. Ehuru intet af dessa förslag vann Riksdagens bifall, gjordes mot förslagen i denna del icke någon anmärkning.
Då i nu föreliggande förslag Lagberedningen haft att ur jordabalken i 1734 års lag upptaga. och återgifva innehållet af 14 kap., har Beredningen ansett ofvan angifna, redan i hufvudsak genomförda, i Beredningens tanke riktiga uppfattning angående syneinstitutets natur böra fullt genomföras. Denna förändring står icke i det sammanhang med frågan om ny lagstiftning angående bevisning, att den skulle behöfva anstå i afbidan på sådan lagstiftning.
Såsom Beredningen ofvan framhållit, äro vissa bestämmelser, som meddelats i lagen den 14 juni 1907 om hvad iakttagas skall i afseende å införande af lagen om nyttjanderätt till fast egendom, af beskaffenhet att icke hänföra sig allenast till tidpunkten för lagens trädande i kraft utan jämväl därefter påkalla tillämpning. Dessa böra naturligtvis bibehållas vid fortfarande giltighet. Hit hör stadgandet, att bestämmelserna i nya lagen – om nyttjanderätt – ej afse upplåtelse under stadgad åborätt af hemman eller lägenhet, som tillhör kronan eller allmän inrättning, och att å sådan rätt likasom å annan i nya lagen ej afsedd nyttjanderätt 16 och 17 kap. jordabalken i 1734 års lag skola fortfarande äga tillämpning.
I samma promulgationslag föreskrifves i 6, 7 och 8 §§, att i vissa delar nyttjanderättslagen skall tillämpas å arrende- och hyresaftal, som slutits före den dag, lagen trädt i kraft. De bestämmelser, som här afses och hvilka i oförändradt skick nu ingå i jordabalken, böra uppenbarligen fortfarande komma till användning å
dylika äldre nyttjanderättsaftal. Någon särskild öfvergångsbestämmelse i anledning
