inteckningen sökes tvist redan anhängig, förklare inskrifningsdomaren ansökningen hvilande i afbidan på tvistens utgång; vinner sökanden saken, åligge honom att å landet sist å det lagtima ting, som infaller näst efter nittio dagar, och i stad inom nittio dagar sedan domen vunnit laga kraft förete domen, vid äfventyr att ansökningen eljest är förfallen.
Ej må inteckning meddelas i del af egendom, utan så år att flere samfälldt, en hvar till viss lott, äro ägare af egendomen och inteckningen afser sådan lott.
Kommer genom försäljning af lott i egendomen samäganderätten att upphöra, vare det ej hinder för meddelande af inteckning för fordran, hvarför den lott häftar enligt 4 kap. 11 §.
Ej må inteckning meddelas, utan att den, som utfäst inteckningen eller för hvars gäld inteckningen sökes efter 2 §, fått lagfart å sitt fång eller, där han åtkommit egendomen genom fång, hvarmed han enligt aldre lag ej varit skyldig att lagfara, hans laga åtkomst styrkts; är lagfart sökt men ännu ej beviljad, skall inteckningsansökningen förklaras hvilande till dess lagfartsfrågan blifvit slutligen pröfvad.
Är ansökningen förklarad hvilande, åligge sökanden att, där lagfarten beviljas, å landet sist å det lagtima ting, som infaller näst efter nittio dagar, och i stad inom nittio dagar från det lagfarten beviljades fullfölja ansökningen, vid äfventyr att den eljest är förfallen.
Är talan instamd om klander å ägarens fång eller om återgång däraf, vare ansökningen hvilande i afbidan på målets utgång. Fullföljes ej ansökningen inom den i 6 § stadgade tid efter det dom i målet vunnit laga kraft, vare ansökningen förfallen.
Öfverlåter någon sin fasta egendom till annan, och har, innan nve ägaren sökt lagfart, inteckning blifvit i egendomen sökt på grund af förre ägarens utfästelse, då utgör öfverlåtelsen ej hinder för inteckningens beviljande, men inteckningen vare ej gällande mot nye ägaren. där icke den, som sökt inteckningen, var i god tro när ansökningen gjordes, eller
