brottsligt sig förhållit, samt att uppå hemställan hos Kgl. Wasa HofRätt, om A. borde på fri fot ställas eller hans arbetstid förlängas, Kgl. HofRätten tillkännagifwit, att som A ej blifwit af HofRätten till Fästningsarbete dömd, kunde HofRätten emot KB. den 8 Maij 1754 icke härom meddela något utlåtande, Konungens Befallningshafwande i Cuopio Län sig i underdånighet förfrågat, på hwad sätt i detta och slika framdeles förefallande tillfällen borde förhållas; Så gaf Kongl. Maj:t till Nådigt swar, att KB. den 8 Maij 1754, bör lämpas så wäl till de fångar, hwilka af HofRätterne sjelfwe blifwit till Fästningsarbete dömde, som i anseende till dem, hwilka i följe af UnderDomstolarnes beslut på Fästning hållas; Och ålåg det Wasa HofRätt, sedan den infordrat de af Konungens Befallningshafwande angående A:s förhållande åberopade bewis och handlingar, samt af HäradsRättens öfwer honom hållne ransakning och meddelte utslag, haft tillfälle inhämta närmare kännedom om det brott, hwarföre han dömd blifwit, den i ofwanberörde måtto gjorde anmälan till pröfning upptaga, och därmed likmätigt 1754 års KB. förfara. 1799 den 8 April, KB. till Wasa HofRätt.
Anm. Det wore förmodeligen icke obilligt, att den, som med falskt, antingen reelt eller representatift mynt, blefwe bedragen, af allmänna medel njöte sin ärsättning, enär det mynt, hwarmed han blifwit beswiken, wore så lika det i landet gängse, att bedrägeriet icke utan mycken swårighet kunde urskiljas, i synnerhet om allmänheten icke blifwit, medelst kunngörelse underrättad om de skiljeteckn, som befunno sig emellan det falska och det riktiga myntet. I förra tider war sådant brukeligit, som ses af Öfwerståth. Kunng. den 2 Maij 1749, MW. 4 T. p, 2862, angående känneteknen på åtskilliga i Hamburg af silfwer gjorde, och med tunnt guld öfwerdragne Ducater, med Holländsk stämpel;
