förklenar myntet, som efter Myntordningen håller prof, skall anses som en förbudsbrytare, och efter sakens beskaffenhet straffas. 1720 den 21 Maij, Kongl. Stadf. å Banquens Priv. 2 §, MW. 1 T. p. 66. Fördristar sig någon att rata de myntsorter, hwilka igenom Författningar blifwit förklarade allmänt böra gälla; böte första gången 50 daler S:mt och andra gången dubbelt; men skulle någon krono eller annan Uppbördsmann därmed beträdas; pligte första gången 100 daler S:mt, och andra gången dubbelt så mycket. 1720 den 6 Julii, KF. MW. 1 T. p. 264. I anseende till ett utspridt wanryckte om de korrt förut utgifne 12 daler K:mts Banco Transportsedlar, förordnade Kongl. Maj:t, att där någon af Kronans Uppbördsmänn fördristade sig, under hwad sken det wara måtte, att taga uppgäld på sådana emot andra Banco Transportsedlar, eller förwägrade att inlösa 12 dalers sedlar, när andra Banquens sedlar eller plåtar woro i Ränteriet eller Cassan att tillgå, och till Kronans behof icke anordnade, skulle han icke allenast mista sin tjenst, utan ock wara owärdig, att någonsin tjena Kongl. Maj:t och Kronan, samt dessutom böta hälften af den summa, hwarpå han således ockrat, eller han wägrat att utwäxla; Och där någon annan, som ej wore Uppbördsmann, blefwe beträdd, att hafwa dylik uppgäld tagit, skulle han därföre böta fjerdedelen af den summa, på hwilken han sådan uppgäld tagit, samt böterne i bägge dessa fall wara angifwarens ensak. 1754 den 18 Dec. KB. MW. 6 T. p. 3645. Landshöfdingen skall tillse, att med myntet riktigt tillgår, så att det inländske icke stjäles ut emot Förordningar, eller något främmande falskt mynt införes, undersåtarne till förderf. 1734 d. 4 Nov. Kongl. Landsh. Instr. 16 §, MW. 2 T. p. 1081. Den, som beträdes med guld- eller silfwermynts utförsel till främmande orter, öfwer det dalertal, som till högstnödige köl- rese- och
