Förrädare. 1604 22 Martii, Sweriges Rikes Ständers Arfförening v. Stjernm. Riksd. Besl. 1 T. pag. 574. Ingen, som icke är af wår Religion, eller den wedertaga will, skall här Inrikes brukas i något Embete, mindre andeligit, eller wid Skolar. 1723 den 16 Oct. Kgl. Priv. för Prestersk. 1 §, MW. 1 T. p. 482. Härefter, som tillförene, skall så wäl Konunger, som alle Embetsmänn och undersåtare här i Riket, först och främst blifwa wid Guds rena och klara Ord, såsom det uti de Prophetiska och Apostoliska skrifter författadt, uti Christeliga Symbolis, Lutheri Cathechismo, den oförändrade Augsburgiska Confession förklaradt, och i Upsala Concilio, (af den 20 Martii 1593, tr. i v. Stjernm. Saml. af ReligionsStadgar, p. 4–13,) samt förra Riksens Beslut och förklaringar däröfwer stadgadt är. 1772 den 21 Aug. Reger. Formen, 1 §, MW. 10 T. p. 7. Ehuru en fri Religionsöfning blifwit bewiljad, bör likwäl, hwad som uti 1 Cap. 3 § MB. stadgas om den, som affaller ifrån Wår rätta Evangeliska Lära och träder till en wilsefarande, på det nogaste handhafwas. 1779 den 26 Jan., Riksd. Besl. 7 §, 1781 den 24 Jan. KF. MW. 11 T. p. 608, och 12 T. p. 140. I anseende till Lieutenanten Johan Wilhelm Max, som blifwit angifwen att hafwa till en Catholsk Pater, Jesuiten Mützow, för 300 R:dr försålt sin son Gerhard Johan Max, och i anledning af 8 § i Kgl. Stadgan d. 27 Febr. 1617 blifwit dömd att landsförwisas, och sitt jordagods, där han något ägde, till närmaste fränder hafwa förbrutit; förklarade Kgl. Maj:t, att ehuru Max gjordt sig till det ådömde straff skyldig, såsom den, hwilken emot all Christelig wårdnad och omsorg, den han för dess barns andeliga wälfärd bordt draga, uti Catholska händer lämnat sin blott 11 år gamle son, att till främmande orter försändas, hwilken uti sin Christendom
