äktenskapslöfte wore mindre, än ett med laga wigsel fullkomnat äktenskap, öfwersteg det answar, därtill han, såsom B. C. H:s förklarade mann, sig genom det under äktenskapslöfte med C. R. begångne lägersmål skyldig gjordt; Såsom ock den i 54 Cap. 3 § MB. föreskrifne bot wore emot hans förbrytelse otillräckelig i den mon, som ett under lägersmål gifwit och af Domare fast förklarat löfte om äktenskap, mera än trolofning eller fästning utan lägersmål, bindande wore; Ty och då därtill kom, att han jämwäl lägrat qwinnspersonen L. H, af motwilja äktenskapets fullbordande med B. C. H. sig undandragit och igenom ingången förlikning med henne, till hennes af enfaldighet, utan föregångit skiljobref, med en annan mannsperson Skomakaregesällen E. Å. ingångne giftermål märkeligen bidragit, fann wäl Kongl. Maj:t, att C. W. kunde hafwa gjordt sig skyldig, att i ett för allt afstraffas med 40 par spö; men då ett sådant straff skulle i framtiden tillskynda hans barn nesa och brist på uppehälle, då honom ofelbart måtte det betydeliga hinder, att han burskap å Swärdfäjarehandtwärket, det han lärdt, ej någonsin kunde undfå; så förklarades C. W, i anledning af 9 Cap. 2 §, samt 54 Cap. 2, 3 §§ MB, för ofwanförmälte lättsinniga förhållande i ett för allt böra pligta med 28 dagars fängelse wid wattn och bröd, och till S:tae Clarae Kyrka för otidigt sängelag med B. C. H. 2 daler, samt för lägersmålet med C. R. och L. H. till St:ae Catharinae och Nicolai kyrkor, hwardera 4 daler S:mt ärlägga, och i sidstnämnde kyrkas Sacristia undergå enskild skrift. 1771 den 11 Januarii, KB. till S. H. R. Sedan Kongl. HofRätten till Kongl. Maj:t i underdåninghet hemstält ett dit inkommit mål, angående SochneSkräddaren J. B. och Hushållerskan U. S, hwilke, innan denna sednare lagligen blifwit skild från sin förre lägersmann Skomakaren M. N, för hwars äkta hustru hon blifwit
