warning för andre wanartige och illsinnade, med honom efter lagens stränghet förfores. 1755 den 11 Febr. Kongl. Rådk. Prot. Men Lieutenanten G. M. H, som begådt mord på sin Fästeqwinna M. H. blef ifrån steglandet befriad, af det skäl, att han, enligt witnens utsago, hela 2 åren, innan missgerningen af honom blifwit föröfwad, förekommit dem likasom till sine sinnen laederad, samt det wore till befarande, att han, som efter wederbörande presterskaps berättelse, skulle finnas wäl beredd till dödsstraffets undergående, i fall hans underdåniga ansökning om befriande ifrån steglandet afslogs, åter torde falla uti någon sinnets förwirring och mera swårmodighet än förr. 1742 den 11 Junii, Kongl. Rådk. Prot. och Bref till Swea HofRätt. Öfwerfaller Hofbetjent annan med särdeles fördelswärja utom Borgen, eller sårar någon alldeles intet eller mindre wäpnad, såfwande, sittande, liggande, ej redeligen tillsagd, manad och warnad; ware det allt i tweböte och dubbelt straff; och fly Hofwet utan ära och afsked. 1687 den 16 December Kongl. HofArt. 5 Cap. 68 §, Just. W. pag. 1172.
Anm. Med orden: i sådant tillstånd och ärende stadd, att han sig ej wärja kan, förstås äfwen å sotesäng eller i swår sjukdom liggande, och förmodeligen äfwen den som är afwita. I Konung Gustaf den 1:stes Stadga 1538, Die Apostlolorum Petri & Pauli, 2 §, Just. W. p. 7, ansågs för nidingswärk om hemlighusfred blef bruten. Hit räknades äfwen efter gamla lagen, då någon blef trålburen, eller utan återwändo så länge slagen och sargad, att han dog däraf. Se Abrahamsson, pag. 723. Loccenii Lex. Juris Sveo-Goth. Tit. Trålbär. Om någon, utan i fall af nödwärn, eller att till agande äga laglig rättighet, i Frankrike sårar eller slår, antingen qwinna, eller ehwad
