Sida:Lagfarenhetsbibliotek V 1.djvu/220

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
220
MissgjerningsBalken, 15 Cap. 1, 2 §§.


15. Cap.

Om dråp, hugg och slag, å husbonda eller förmann; så ock oqwädins ord emot them.

1 §.

"Dräper tjenstehjon med wilja sin rätta husbonda, eller matmoder; miste hand och hufwud, och warde thertil man steglad, och qwinna i båle bränd."

S. F. Beträdes och öfwerwinnes Jordegumma, som barnaföderska wid förlossningen betjent, med så grof missgerning, att uppsåteligen hafwa förorsakat qwinnans, dess fullgångna fosters eller bådas död; ware hon förfallen till det straff, som 15 Cap. 1 § MB. utsätter för tjenstehjon, som matmoder dräper. 1777 den 14 Oct. Kongl. Regl. 15 §, MW. 11 T. p. 332.


2 §.

"Bär någor upsåteliga hugg och slag å sin husbonda, eller matmoder, äntå att han eller hon ej theraf död ljuter; straffes med tretijo tu par spö, tjugu fyra par ris, eller tjugu fyra dagars fängelse wid watn och bröd. Sker thet af hastigo mode; straffes tå med aderton par spö, fjorton par ris, eller sexton dagars fängelse wid watn och bröd."

S. F. Sätter någon Mästersmältare eller dräng wid Kopparbruken sig upp emot sin Husbonde och Uppsyningsmann, eller Åldermann, med onda ord eller åthäfwor, häldst när de på sitt embetes wägnar något bjuda och befalla; densamme, som därmed skäligen öfwertygas kan, skall böta 40 mark S:mt; men gifwer han hugg eller slag, straffes